Blixtens verkningar

Blixtens verkningar bestäms huvudsakligen av amplituden av dess strömimpuls, hur snabbt denna strömstöt ökar under blixturladdningens början samt av strömstötens varaktighet. En medelblixt har en amplitud av ca 30000 ampere men en riktig kraftig blixt kan ha en maximal ström på mera än 200000 ampere.

Sannolikheten att en medelstor villa direkt träffas av blixten beror av flera faktorer som t ex villans planyta och höjd samt byggnadens läge. Betydligt vanligare än en direkt träff av blixten är emellertid att störningen från blixten kommer in i byggnaden via de ledningar som kommer till byggnaden (el, telefon, kabeltelevision eller yttre antenner mm). Denna sistnämnda vanligen indirekta blixtskada är den klart vanligaste orsaken till skada på el- och teleapparater i en byggnad. Ett direkt blixtnedslag i en byggnad ger emellertid mera omfattande skador. Ett effektivt åskskydd som minskar skadornas omfattning betydligt vid såväl indirekta som direkta blixtnedslag kan emellertid installeras.

Jordblixtens huvudurladdning har varierande egenskaper från fall till fall.

Smältning i nedslagspunkten
Om blixturladdning träffar en metallisk ledare utvecklas så mycket värme att en del av metallen kan smälta.
Risk: Metallen som smälts av blixten kan antända brännbart material, t ex träreglar.

Värmeutveckling i ledare
Då blixtströmmen passerar genom en elektrisk ledare utvecklas i denna en värmemängd som beror på ledarens material, dess tvärsnittsyta och blixtens styrka. Strömmen leds i början av blixtpulsen nära ledarens yta, som därför kortvarigt kan uppvärmas mycket kraftigt.
Risk: För hög temperatur på en blixtledare kan leda till antändning.

Splitterverkan
Om blixten passerar från en ledare till en annan, tex genom en vägg eller annat icke ledande material, uppstår en mycket stark splitterverkan och stor antändningsrisk föreligger. I bland totalförstörs byggnaden. Sådana sidourladdningar förhindras genom isolation och lämplig utförd åskledare.

Sprängning av klen ledare
Om blixten leds in i en alltför klen ledare, kommer denna
att smältas och kan t o m förångas.

Risk: Elektriska antennkablar, svagströmsledningar och starkströmsinstallationer kan sprängas av blixten. Följden kan bli att väggar splittras, projektilverkan uppkommer och t o m skador på husets bärande konstruktion kan uppstå.

Chockverkan
Människor i blixtnedslagets närhet, inuti eller utanför byggnaden kommer att utsättas för chock. De kan bländas, kastas omkull förlamas eller förlora medvetandet. Riskerna är särskilt stora högt upp i ett hus eller där sidourladdningar kan befaras.

Risk: Ett blixtnedslag har chockverkan och kan utlösa panik.

Elektriska överspänningar
Vid direktinslag eller vid blixtnedslag nära en byggnad kan blixten orsaka höga spänningar i och mellan elektriska installationer och apparater.

Risk: Överspänningar orsakade av blixturladdningar kan skada apparater och elektriskt isolationsmaterial. Dessutom kan gnistor mellan föremål intill blixtbanan orsaka brand, och brand kan också uppstå viss tid efter blixtnedslaget genom sk elektriskt fel.

Tryckvåg
Där blixten går fram genom luften uppvärms denna och får ett tryck upp till omkring 50 hPa. Den tryckvåg som utbreder sig från blixten kan i undantagsfall spränga fönsterrutor upp till 100 m avstånd, men den skadar sällan byggnadskonstruktioner. Däremot kan en urladdning som tex spränger ledningar inuti en byggnadskonstruktion förstöra byggnaden.

Risk: En blixturladdning till en för klen ledning i en byggnad kan medföra att ledningen sprängs, och genom den tryckvåg som uppkommer kan byggnaden förstöras.

Indirekta blixtnedslag
Blixtnedslag i närheten av ett hus kan leda in överspänningar i byggnaden, i första hand genom luft- eller ledningar i mark.

Risk: Blixtnedslag i en byggnads närhet, upp till 1 km kan skada installationer och även ge sidourladdningar i byggnaden. Genom ventilavledare och andra överspänningsskydd kan man i regel skydda sig mot indirekta blixtnedslag.

Åska vanlig brandorsak

Åska orsakar varje år många brandskador vilket illustreras av nedanstående statistik

I antalet åskbränder inkluderas även t.ex apparatbränder

Den totala kostnaden för samtliga 45301 bränder år 2000 var 3304 miljoner kronor.

* Antalet blixtnedslag inom 55 - 69 N Latitud, 10 - 24 Ö Longitud.