Magi och vidskepelse

Åskan har i alla tider ingett människan i respekt. Man såg blixten splittra träd, döda djur och människor och förstöra genom brand. Behovet av skydd var påtagligt, och i brist på kunskaper tog man magin till hjälp. Blixtnedslaget uppfattades av våra förfäder som ett slag med något vapen - en åskvigg eller Tors hammare.
Då man fann stenyxor och andra stenåldersredskap i jorden, sattes de i samband med åsknedslaget, och man betraktade dem som ett säkert åskskydd. Ännu så sent som i slutet på 1700-talet, då Uppsalaprofessorn Torben Bergman redan konstruerat en åskledare på vetenskapliga grunder, skyddade folket sina hus genom att bygga in en åskvigg i väggen, under tröskeln eller mura in den i husets viktigaste punkt, skorstensmuren med öppna härden.
Ända fram till våra dagar förekommer "åskskyddsåtgärder" med inslag av magi. Det har tex förekommit att försäljare åkt runt i vårt land och sålt ett "åskskydd" bestående av en vit rand målad runt skorstenen. Andra åtgärder av samma typ för att förhindra blixtnedslag har varit att inte elda utan istället stänga spisspjället och alla fönster. Detta kan vara bra för att förhindra en eventuell brand att sprida sig, genom att tillgången på syre minskas, men det ger inte säkerhet mot att blixten träffar huset.
Sitter man i bil med hel plåtkaross är ju detta ett säkert åskskydd. Många har dragit den felaktiga slutsatsen, att det som skyddar är gummihjulen som isolerar bilen från jord. På samma sätt förekommer den uppfattningen att gummihjulen på en cykel eller tom att gummistövlar skulle skydda mot blixten, vilket givetvis inte är fallet. En bil är säker mot blixtnedslag tack vare det metallskal som omger personerna i bilen.
Att en åskledare monterad på ett hus skulle göra att huset träffas oftare av blixten är en annan mycket spridd missuppfattning. Risken för ett blixtnedslag beror i huvudsak på föremålets höjd över den omgivande terrängen.